Rättsfallskoncentrat

Nu har jag kommit en bra bit på vägen. Skriver mitt första koncentrat på den här terminen, mitt andra på hela utbildningen. Jag misstänker att det kommer bli ett antal fler. Ett rättsfallskoncentrat är precis vad det låter som. Man läser ett rättsfall i sin fulla version, läser bakgrunden, yrkanden och grunder,följer det genom tingsrätten, hovrätten och högsta domstolen för att sedan se hur utfallet blev. Sedan skall man försöka uttröna det väsentliga, rättsfrågan. Eftersom gamla rättsfall i Sverige är prejudicerande, dvs vägledande för andra fall av samma sort måste man noga studera varför man dömde som man gjorde och ex. vad tvisten egentligen handlade om. När man skriver ett rättsfallskoncentrat skall det helst vara lagom generell och lagom omfattande. Man brukar försöka korta ner det till ungefär en A-4 och göra det lätt att följa genom att tex. sålla bort oviktiga detaljer. Det låter ganska enkelt men är egentligen ganska svårt, iaf som beginner.

Så här har jag lagt upp det:




















1. Läst, läst, läst, skrivit sammanfattningar, gjort markeringar, gjort en tidslinje.

2. Började skriva enligt formerna för ett rättsfallskoncentrat. Det blev till att
börja med alldeles för långt. Ungefär 2 sidor.

3. Här började det jobbiga, korta ner, ta bort, skriva om. Utkast på utkas på utkast.


Här är jag nu. Jag har kortat ner det till exakt en sida och jag är ganska bekväm med texten. Dock är jag lite osäker för man stirrar sig lätt blind på texten och ser inte de där små, uppenbara felen. Hur som helst, hittar du ngt så skriv gärna!


Här är det jag har fått ihop nu.
(OBS. att jag inte skall lämna in det förrän på torsdag morgon och alltså inte är klar)

Bakgrund

En representant för aktiebolaget X, sålde en produkt till bolaget Y samtidigt som de bytte in bolaget Y:s dåvarande produkt som bytesvaluta. Dock uppstod vissa problem i samband med försäljningen av bolaget X:s produkt. Bolaget Y reklamerade omedelbart. Detta föranledde att köpet hävdes. Bolaget Y krävde då att återfå en viss summa pengar för sin gamla produkt samt ett skadestånd för bland annat produktionsbortfall. Bolaget X gick med på att häva köpet men ville istället för att utbetala den angivna summan för bolaget Y:s produkt, återlämna denna. Något skadestånd ville man inte erlägga. Med anledning av de delade meningarna arrangerades ett möte mellan bolagen, för att avgöra tvisten. Under mötet närvarade samma person som sålt produkten för bolaget X. Man träffade ett avtal där bolaget X skulle slippa att utge ett skadestånd och dessutom sänktes summan som bolaget X skulle betala för den inbytta produkten. Dock fullgjorde ej bolaget X betalningen med hänvisning till att representanten som undertecknat avtalet inte haft behörighet att göra detta.


Yrkande/grunder

Bolaget Y yrkade att bolaget X till dem skulle utge en summa pengar, jämte ränta, enligt det avtal som slutits. Som grund för det yrkade anfördes att den representant från bolaget X som undertecknat avtalet, hade ställnings-, tolerans- eller kombinationsfullmakt och att bolaget X således skulle vara bunden av det avtal som slutits.


Bolaget X bestred bolaget Y:s Yrkande på den grund att representanten som slutit avtalet, som innebar lösningen på tvisten, ej varit behörig att fatta ett sådant beslut för bolaget X:s räkning.

  

Rättsfråga

Fråga om en representant för ett aktiebolag hade behörighet att sluta ett avtal angående slutregleringen i en tvist om återbetalnings- och skadeståndsskyldighet.


HD:s domslut och domskäl

HD tog i sin bedömning hjälp av en undersökning utförd av Stockholms Handelskammares lagstiftningsutskott. Av undersökningen framgick att det var ovanligt att representanter av detta slag hade behörighet att sluta mer ingående avtal som i detta fall. HD började sedan med att konstaterade att representanten för bolaget X ej hade ställningsfullmakt omedelbart enligt 10 § 2st. avtalslagen. Dock finns utvecklad praxis doktrin i anknytning till detta lagrum. Av dessa rättskällor framgår att fullmakt ändå kan föreligga på grund av sedvänja. Exempelvis kan det föreligga så kallad toleransfullmakt om huvudmannen upprepade gånger tolererat att representanten för företaget slutit liknande avtal. HD kom fram till att toleransfullmakt ej förelåg i detta fall. Sedvanerekvisitet i 10 § 2 st. kan också bytas ut mot andra fakta i en särskild kombination med varandra. Då föreligger så kallad kombinationsfullmakt. Ett exempel på detta är NJA 1985 s 717 där huvudmannen agerat utifrån att representanten har behörighet och på detta vis vilselett tredje man. HD konstaterade att bolaget Y ej hade någon anledning att utgå ifrån att representanten för bolaget X var behörig. Det åvilade inte bolaget X att upplysa bolaget Y om representantens begränsade befogenheter utan snarare skall det anses ha ålegat bolaget Y att införskaffa kännedom om detta innan avtalet slöts.

HD ogillade käromålet.


Egna kommentarer

Rättsfallet torde stärka de, i doktrinen och praxis framställda, kriterierna för tolerans- och kombinationsfullmakt. Dock bör poängteras att TR och HvR dömde till bolaget Y:s fördel. En annan intressant aspekt är att bolaget Y även hade andra yrkanden som ej prövades av domstolarna och därför tillbakavisades, av HD, till TR.







 


Kommentarer
Postat av: B

hej jag undrar vilket rättsfall det var du skrev om tacksam för svar:D

2009-09-24 @ 14:37:45
Postat av: Anonym

hej jag undrar vilket rättsfall det var du skrev om tacksam för svar:D

2009-09-24 @ 14:38:08
Postat av: B

jag undrar också vilket slutbetyg du fick på ditt rättsfallskoncentrat? Som sagt tacksam för svar!

2009-09-24 @ 16:20:35
Postat av: Johanna

Hej, vilket rättsfall är det du skrivit ditt RFK på? Bra jobbat, väldigt imponerad!

2015-01-21 @ 10:34:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0